Göteborgs Litteraturhus c/o BOKMÄSSAN

26 september 2021, kl: 09:00

Arr: Göteborgs Litteraturhus

2021 har Göteborgs Litteraturhus en egen studioscen inne på Bokmässan

I år har Göteborgs Litteraturhus en egen scen på Bokmässan. Det blir en plats för samtal om bilderböcker, tidskrifter och ny litteratur från Göteborgsförlagen. Som alltid med ambitionen att blanda det etablerade med det nya – att skapa rum för det oväntade bredvid det välkända. Varmt välkomna att möta oss där och följa samtalen på plats, eller digitalt via länk!

Information om biljetter, priser, kartor, länkar etc finner du på Bokmässans hemsida. 

PROGRAM SÖNDAGEN DEN 26 SEPTEMBER:

09:00-09:25

TEATERTIDNINGEN  – TEATERNS UTMANINGAR UNDER CORONA
Lotta Lekvall och Pontus Stenshäll i samtal med Birgitta Hägglund

Teatertidningen, Sveriges ledande teatertidskrift, har under året skrivit ett antal artiklar om hur coronapandemin och publikrestriktionerna påverkat scenkonsten. Redaktör Birgitta Haglund samtalar med Lotta Lekvall, vd för Folkteatern Göteborg, och Pontus Stenshäll, konstnärlig ledare för Göteborgs stadsteater, om hur de hanterade det svåra läget under pandemin och vad de tar med sig för erfarenheter och lärdomar in i framtiden nu när teatrarna åter kan möta sin publik.

ARR: TEATERTIDNINGEN

9:40-10:05
TFL – 50 ÅR I DEN LEVANDE KUNSKAPENS TJÄNST
Anna Hultman och Isak Hyltén-Cavallius

Tidskrift för litteraturvetenskap fyller 50 år. Med anledning av jubileet riktar vi i tur och ordning blicken mot det förflutna, nuet och framtiden: dels mot humanioras utveckling och funktion i samhället, dels mot TfL:s roll i denna utveckling. I centrum för samtalet står frågor om kunskap, bildning och ambitionen om ett dubbelt tilltal – att rikta sig både till en rent akademisk publik men också till en litteratur- och kulturintresserad offentlighet. Vilken kunskap produceras i litteraturvetenskaplig forskning och varför denna kunskap viktig – inom akademin och utanför den?

10:20-10:45
TECKNAREN – ETT RIKTIGT BRA OMSLAG
Jenni Carström, Felicia Fortes i samtal med Maina Arvas

Hur ser ett riktigt bra tidningsomslag ut? Hur arbetar illustratören och art directorn, och vad krävs av process och förutsättningar för att det ska bli bra? Jenni Carström, grafisk formgivare och art director på magasinet Filter, och Felicia Fortes, illustratör med många tidningsuppdrag samt grafisk formgivare och medgrundare av Studio Kobajagi, pratar omslagsjobb med Tecknarens chefredaktör Maina Arvas.

ARR: TECKNAREN / SVENSKA TECKNARE

11.00-11:25
TYDNINGEN – SIMONE WEIL OCH FABRIKEN
Cecilia Luzon, Sara Wengström och Martin Högström

Tidskriften Tydningen presenterar nr. 39: Fabriken, som är producerat i samarbete med den oberoende forskningsgruppen Agentur. Numret utgår från Simone Weils Fabriksdagbok, skriven under Weils tid som okvalificerad fabriksarbetare på Alsthom och Renault i Paris läsåret 1934–35. Ett längre utdrag ur Fabriksdagbok publiceras nu för första gången på svenska, i översättning av Martin Högström. I ett samtal mellan Cecilia Luzon och Sara Wengström från Tydningen samt översättaren och Agentur-medlemmen Martin Högström diskuteras Fabriksdagbok och Weils filosoferande med kroppen som insats kring fabriksarbetets villkor.

ARR: TYDNINGEN

11:40-12:05

PARNASS: KÄRA DAGBOK – DU OPÅLITLIGA
Maria Wahlström och Lena Tallberg i samtal med Charlotta Kåks Röshammar

Litteraturen har blivit allt mer biografisk och verklighetstörstande. Höstens nummer av Parnass tar ett grepp om det biografiska skrivandet, om autofiktion och dagböcker. Hur pålitlig är berättaren, och hur utlämnande kan den som publicerar sig vara? Dagboksromanen spelar med den äkta dagboken, med löftet om att få ta del av tankar och känsloliv. Den växte fram i en tid innan den inre monologen eller stream of consciousness var uppfunnen, och fick ett uppsving samtidigt med psykoanalysens framväxt. Fredrika Bremers En dagbok kom 1843 och Ninas dagbok är Agnes von Krusenstjernas debutroman från 1917.

Är det vårt intresse för psykologi som gör att dagboken, eller ska vi säga dagboksromanen, åter har fått ett uppsving? Vad händer med dagboksskrivandet i kristider? Hur har utvecklingen sett ut? Och hur många följare skulle Anaïs Nin ha haft i dag, hon som blev känd för sina dagböcker som svepte över flera årtionden av hennes liv? Och vad var det hon dolde kring det glassiga livet i Paris?

Parnass redaktör Charlotta Kåks Röshammar samtalar med fil dr i litteraturvetenskap Maria Wahlström och svenskläraren Lena Tallberg, som också sitter i Parnass redaktionsråd, om det här med att skriva om livet.

ARR: PARNASS

12:20-12:45
CLARTÉ – AUTOMATISERING, ARBETE OCH SAMTIDENS LOGISTIK
Julia Lindblom och Mikael Nyberg i samtal med Clara Lee Lundberg

Ett samtal i skärningspunkten mellan automatisering, arbete och samtidens logistik mellan författarna Mikael Nyberg och Julia Lindblom utifrån deras böcker Kapitalets automatik respektive Amazon: bakom framgången.

I sin granskande bok om ett av världens största företag undersöker Julia Lindblom nätjättens etablering i Sverige, och beskriver de arbetsvillkor som råder bakom Amazons rekordsnabba leveranser: låga löner, osäkra anställningar och rigorös kontroll av de anställda. Mikael Nyberg skriver i sin nya bok om idén att den nya tekniken skulle eliminera de själsdödande rutinjobben, men att resultatet istället har blivit att lagerarbetare blir mänskliga robotar, och att sjuksköterskor sitter på lunchen och matar datasystem med data. Automatiseringen har fastnat i kapitalets automatik. Samtalet modereras av journalisten Clara Lee Lundberg, medlem i Clartés redaktion.

ARR: CLARTÉ

13:00-13:30
PROFESSORN, POETEN OCH HUMORN
Ola Sigurdsson och ULF KARL OLOV NILSSON

Poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson berättar några av sina bästa vitsar och skämt och ber Ola Sigurdson att relatera dem till humorns historia. Samtalet kommer förhoppningsvis ge en filosofisk och existentiell belysning på frågor kring humorns roll i våra liv.

Bakgrunden till detta samtal är Ola Sigurdsons nyutgivna trebandsverk Gudomliga komedier (Glänta, 2021) där författaren går i dialog med en rad filosofer, författare, och teologer ur historien för att närma sig de stora frågorna kring människans relation till humor genom tiderna.

ARR: GLÄNTA

13:45-14:15
NÄR VI VAR SAMER
Mats Jonsson i samtal med Olav Fumarola Unsgaard

Ett samtal om Mats Jonssons nya bok När vi var samer (Galago, 2021). Med utgångspunkt i ett självbiografiskt skrivande försöker samtalet närma sig frågor kring ursprung, identitet och dolda familjeberättelser.

ARR: GALAGO

14:30-15:00
NY ARGENTINSK LITTERATUR: DOLORES REYES OCH CAMILA SOSA VILLADA
Andrea Castro, Linnea Rutström och Ellinor Broman

Två av Argentinas mest spännande författare ges ut på svenska i höst: Camila Sosa Villada och Dolores Reyes. Sosa Villada är förutom författare också skådespelare och aktiv inom den argentinska transrörelsen. Hennes roman Nattdjur (Prosak förlag, 2021) handlar om en grupp prostituerade transpersoner som håller till i en park i Córdoba. Deras hårda verklighet skildras med värme, humor och inslag av fantastik. Romanen, som har självbiografiska drag, har tilldelats flera internationella priser, senast det franska Grand Prix de l’Héroïne 2021.

Reyes debutroman Hon som äter jord (Palabra förlag, 2021) handlar om en ung flicka i en fattig förort till Buenos Aires. Cometierra, som flickan kallas, har förmågan att se vad som hänt försvunna personer när hon äter jorden de gått på. Allt fler desperata människor söker hennes hjälp för att få reda på var deras älskade befinner sig. Romanen har fått ett stort genomslag i Argentina och har översatts till en rad språk. Den är tillägnad två unga kvinnor som sexmördades i den förort där Reyes arbetar som lärare.

ARR: PALLABRA FÖRLAG & PROSAK FÖRLAG

15:15-15:45
GEORG RIEDEL OCH LARS GULLIN
Georg Riedel och Jan Bruér

Svensk jazzmusik blev på 1950-talet internationellt uppmärksammad. Bland de främsta musikerna fanns barytonsaxofonisten och kompositören Lars Gullin (1928–1976). Hans vackra, nordiskt klingande och högst personliga tonspråk färgades emellanåt av mörkare stråk. Han hade periodvis problem med sin hälsa och ekonomi, vilket påverkade hans liv och skapande. Summan är ändå en imponerande rik produktion.

I boken Lars Gullin. Saxofonist och kompositör (Bo Ejeby förlag, 2021) berättar jazzhistorikern Jan Bruér Lars Gullins historia, bland annat genom två öppenhjärtiga intervjuer, tidigare ej publicerade, med hans första och sista fru, Gerd och Mailis. Även Gullins plats i den svenska jazzhistorien och delar av hans musik belyses, exempelvis den legendariska balladen ”Danny’s Dream” – en bästsäljande inspelning som blivit något av Gullins signum och en symbol för den lyriska svenska femtiotalsjazzen.

En av de musiker Lars Gullin ofta samarbetade med var basisten Georg Riedel (f. 1934). Ett av dennes allra första professionella jobb var en turné med Gullins grupp. Den folkkäre Riedel har även han porträtterats av Jan Bruér. I boken Georg Riedel. Jazzmusiker och kompositör (Bo Ejeby förlag, 2020) skildras Riedels mångsidiga liv och verksamhet av Bruér, Gunnel Fagius, Sofia Lilly Jönsson och Martin Nyström.

ARR: BO EJEBY FÖRLAG

16:00-16:45
NORDISKT KRITIKSAMTAL OM EXOFIKTION
Sigrid Kraglund Adamsson, Audun Lindholm, Helena Fagertun

Den litterära genren exofiktion har debatterats flitigt i våra nordiska grannländer, i Sverige har dock termen lyst med sin frånvaro på kultursidorna. Liksom hos autofiktionen handlar det om verkliga personer, men i stället för det egna jaget är det historiska personer som utgör navet i berättelsen.

Utifrån tre nordiska verk, Rakel Haslund-Gjerring: Adam i paradis, Maj-Britt Wiggh: I Julia Pastranas namn och Hilde Susan Jægtnes: Jeg grunnla De forente stater kommer kritiker från danska ATLAS, norska Vagant och svenska Ord&Bild att diskutera exofiktion i en nordisk kontext.

ARR: TIDSKRIFTERNA ATLAS, VAGANT, ORD&BILD